2013
  6 DEC

Julbord med julölsprovning

En liten årsavslutning med mat och dryck till självkostnadspris

Tid: Fredagen den 6 Dec 2013 kl. 18:00

Plats: Norra lunchrummet, plan 3, Ångströmlaboratoriet

En begynnande tradition kanske? De senaste två årens julavslutningar blev trevliga tillställningar så vi prövar samma upplägg i år igen. Vi avslutar alltså TF-året med julbord och julöl på Ångströmlaboratoriet.
Kostnaden blir 200:- per person och då ingår ölprovningen. Vi provsmakar 4 olika sorters julöl. Ytterligare öl kommer att finnas att köpa för den som vill ha mer. Alkoholfritt alternativ kostar 150:-

Det blir ingen underhållning, men om någon känner sig manad att sjunga julsånger går det bra.

Anmälan SENAST DEN 3/12 till Arne Roos:

Telefon 0707 55 65 68 (tala in på telefonsvararen om ingen svarar)
e-post arne.roos@angstrom.uu.se
hemsidan www.tekniskaforeningeniuppsala.com

Betalning sker kontant på plats med jämna pengar.

VÄLKOMMEN

2013
  21 NOV

Studiebesök
Uppsala vattenverk Gränby

Tid: Torsdagen den 21 Nov 2013 kl. 16:00

Plats: Samling vid grindarna till vattenverket
Österleden-Edith Södergrans Gata 11

Dricksvatten –en självklar resurstillgång i Uppsala? Har vi obegränsad tillgång till detta basala livsmedel? Och hur är det med vattenkvaliteten. Vad betalar vi för, och kan vi använda dricksvattnet hur som helst?

Jan Hedbom, Uppsala Vatten, förevisar och berättar hur vi åstadkommer vårt prisbelönta vatten i Gränby Vattenverk.

Vägbeskrivning:

Från Gränby C: - Åk Österleden norrut ca 300 m och ta vänster på Edith Södergrans Gata till grindarna.

Från Statoil Bärbyleden/E4: - Åk Österleden mot Gränby C ca 50m och ta höger på Edith Södergrans Gata till grindarna.

Max antal: 30 personer!
Anmälan obligatorisk. Anmäl er via hemsidan,
eller till arne.roos@angstrom.uu.se
eller via Arnes telefon 0707 55 65 68

VÄLKOMMEN

2013
  29 OKT

Magnetism
Hur påverkar magneter vår vardag?

Docent Klas Gunnarsson, Ångströmlaboratoriet

Tid: Tisdagen den 29 Okt 2013 kl. 19:00

Plats: Ångströmlaboratoriet, sal 2001

Kompassen är en gammal uppfinning. De flesta av oss vet hur och varför den fungerar. "Kärnminnet" i de första datorerna bestod av ett slags nätverk av magneter som inte var särskilt tätpackade med dagens mått mätt. Så hur är det idag? ”Kärnminnet" i datorn, hårddisken, är fortfarande baserad på magnetism men med betydligt högre lagrings-kapacitet. Hur fungerar den? Alla dessa små elmotorer vi har överallt t.ex. i våra små kameror - hur kan de vara så små? Hur kan man använda magnetiska material inom medicinsk teknik? Klas reder ut begreppen och förklarar hur magneter påverkar vårt liv.

Vi samlas som vanligt för kaffe med kaka och mingel kl 18:30

Detta är ett öppet arrangemang i samarbete med Uppsala universitet och någon anmälan behövs inte

VÄLKOMMEN

 

2013
  25 SEPT

Stötta Vasa!
Ett forskningssamarbete mellan Vasamuseet och Uppsala universitet

Professor Kristofer Gamstedt, Ångströmlaboratoriet

Tid: Onsdagen den 25 Sept 2013 kl. 19:00

Plats: Ångströmlaboratoriet, sal 2001

 

Vasa är Sveriges mest kända museiföremål och ett av världens mest omtalade maritima fynd. Över 1,2 miljoner besökare från hela världen kommer varje år för att uppleva skeppet. Vasamuseet är därmed världens mest besökta maritima museum. Under hela sin historia har Vasa varit ett pilotprojekt i teknologins framkant; från bygge och bestyckning till bärgning och konservering.

När Vasa hade bärgats år 1961 ställdes hon i Gustav V-dockan på Beckholmen, där skrovet stöttades med timmer. 1964 konstruerades en enkel stödvagga bestående av åtta stöttor på vardera sidan skrovet, förbundna med längsgående balkar. Det är denna stödvagga som fortfarande bär upp skeppet.

Under tidigt 1990-tal upptäcktes tilltagande deformationer i Vasas skrov, varför man bestämde sig för att komplettera med nya stöttor som sattes in mellan de befintliga. Trots dessa förbättringar klarar stödvaggan inte längre av att stötta skeppet på ett bra sätt. Genom positionsmätningar på skrovets yta kan man se att Vasa fortfarande deformeras under sin egen tyngd. Senare års forskning kring nedbrytning av träet i skeppet har dessutom visat att den mekaniska styrkan är kraftigt reducerad jämfört med nutida referensek. Stödvaggan är alltså underdimensionerad, inte minst med tanke på skeppets dåliga kondition.

För att bibehålla skeppets form och minimera rörelser samt risk för sprickbildning eller kollaps, behövs ett nytt stödsystem. Det bör vara justerbart och medge övervakning av stödlaster och kunna möta ett behov av utökad stöttning i framtiden då ytterligare försvagning av skeppsstrukturen kan förväntas. Samtidigt måste en ny stöttning utformas så att museibesökarnas upplevelse inte försämras.

Några egenskaper hos skeppet som gör situationen så speciell är den komplicerade konstruktionen, och den problematik som arkeologiskt trä medför i form av krympning, deformation över tiden (s.k. krypning) i belastade delar och stor variation i mekaniska egenskaper hos olika komponenter i skrovet. Tidigare forskningsprojekt relaterade till Vasa har fokuserat på kemiska nedbrytningsprocesser på molekylär nivå med målsättningen att få en djupare förståelse av nedbrytningsmekanismerna, för att utveckla effektivare konserveringsstrategier och därmed förlängd livslängd hos trämaterialet. Det pågående stödprojektet bygger vidare på den forskning som redan genomförts, för tillämpning av resultaten på strukturnivå. Mekaniska egenskaper karakteriserade på Vasa-ek med olika nedbrytningsgrad används i strukturberäkningar. I slutändan kommer stödstrukturen optimeras med avseende på dimensionsstabilitet och livslängd.

Vi samlas som vanligt för kaffe med kaka och mingel kl 18:30

Detta är ett öppet arrangemang i samarbete med Uppsala universitet och någon anmälan behövs inte

VÄLKOMMEN

2013
  28 MAJ

Varför curlar en curlingsten?
Fysikens lagar och krafter styr, men hur?

Professor Emeritus Sture Hogmark, Ångströmlaboratoriet

Tid: Tisdagen den 28 Maj 2013 kl. 19:00

Plats: Ångströmlaboratoriet, sal 2001

En Curlingsten väger 17 kg och glider på ett nästan friktionsfritt underlag. Ändå böjer den av i sidled med upp till 1.5 meter mot slutet av isbanan. Hur går det till? Varför curlar den åt det håll den gör? Våra svenska världsmästare vet förmodligen inte varför stenen curlar, men dom är skickliga på att få den att göra det. Sture Hogmark och hans kollegor på Ångströmlaboratoriet har rett ut begreppen och kommit med en förklaring till ett fenomen som gäckat vetenskapen i århundraden.

Vi samlas som vanligt för kaffe med kaka och mingel kl 18:30

Detta är ett öppet arrangemang i samarbete med Uppsala universitet och någon anmälan behövs inte

VÄLKOMMEN

2013
  17 APR

Att halvera energianvändningen i svenska hus
möjligheter och hinder

Professor Emeritus Arne Elmroth, Byggnadsfysik LTH

Tid: Onsdagen den 17 April 2013 kl. 19:00

Plats: Ångströmlaboratoriet, sal 2001

EU-direktivet ”Energy Performance of Buildings Directiv (EPBD)” stipulerar att vi skall minska energianvändningen med 50% i våra byggnader fram till 2050. Arne Elmroth är en av deltagarna i den arbetsgrupp inom IVAs avdelning för samhällsbyggnad som granskat möjligheten att uppnå det målet. Han har arbetat med energieffektivisering av byggnader sedan 1970-talet, och skrivit boken "Byggvägledning" med anvisningar om hur Boverkets byggregler om energifrågor kan hanteras. Medförfattare till boken "Byggnaden som system." Arbetar bland annat som rådgivare till Energimyndigheten avseende renovering och energieffektivisering av flerbostadshus. Är en av initiativtagarna till ett nationellt Renoveringscentrum av byggnader vid LTH, som startar nu i vår. Är ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin.

Vi samlas som vanligt för kaffe med kaka och mingel kl 18:30

Detta är ett öppet arrangemang i samarbete med Uppsala universitet och någon anmälan behövs inte

VÄLKOMMEN

2013
  19 MAR

Utan smarta elnät ingen världsfred

TD Mikael Bergkvist, forskare och lärare vid avdelningen för Elektricitetslära, Ångströmlaboratoriet

Tid: Tisdagen den 19 Mars 2013 kl. 19:00

Plats: Ångströmlaboratoriet, sal 2001

Smarta elnät – vad är det? Vad är det som gör dom ”smarta”. Ska det se till att vi kan ställa om från en fossilbaserad energiförsörjning till en som är baserad på förnybara källor? Räcker det att gå upp och dammsuga kl 3 på natten och orkar vi det för att elen är lite billigare då? Eller måste vi kanske ha propeller i flaggstången som laddar vår elbil också? Och vad gör vi med det gamla dumma elnätet? Är det förresten så dumt, när var du utan el senast?

Mikael Bergkvist kanske kan svara på dessa frågor och några till, kanske hur världsfreden ska fixas. Vi får se och höra.

Vi samlas som vanligt för kaffe med kaka och mingel kl 18:30

Detta är ett öppet arrangemang i samarbete med Uppsala universitet och någon anmälan behövs inte

VÄLKOMMEN

2013
  13 FEB

ÅRSMÖTE 2013 med föredrag av Greger Thornell

Forskare i mikrosystemteknik, Ångströmlaboratoriet

Världens minsta solvindskompass

Tid: Onsdagen den 13 Feb 2013 kl. 18:00

Plats: Ångströmlaboratoriet, sal 2005, Lägerhyddsvägen 1, Uppsala

DAGORDNING
1. Mötet förklaras öppnat
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
3. Parentation
4. Godkännande av utsänt förslag till dagordning
5. Styrelsens förslag till verksamhetsberättelse för 2012
6. Revisionsberättelse för 2012
7. Valnämndens förslag till styrelse och funktionärer
8. Val av ledamöter till valnämnden
9. Styrelsens förslag till budget och årsavgift för 2013
10. Nya medlemmar.
11. Meddelanden
12. Övriga frågor.
13. Mötets avslutande

Verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för 2012 kommer att finnas på vår hemsida i god tid före mötet och finnas vid mötet..


FÖREDRAG
Med mikro- och nanoteknik, kan komponenter och system många gånger realiseras i en flera storleksordningar mindre version. Inte sällan får man köpslå med prestanda, livslängd eller pålitlighet för att nå fram. I rymdtillämpningar är kraven extra hårda och kompromissviljan särskilt liten. I föredraget exemplifieras detta med en så kallad magnetometer, ett instrument för ytterst noggrann mätning av svaga och fluktuerande magnetfält, som inom ett doktorandvärv tagits från ax till skott. Samtidigt visas hur materialanalytiska tekniker varit till stor hjälp för att möta flera av de utmaningar som uppstod på vägen.

VÄLKOMNA TILL ÅRSMÖTET